Första snön

Jenny, Jenny – vakna! hörs en försiktig röst, len som siden, men bestämd som sträv sammet.
Det är morgon och den första snön har landat mjukt på takåsarna. Kylan, snön och inte minst mörkret gör att min tid vrids tillbaka några månader. Jag andas ut för nu är det som att det aldrig varit någon vår eller sommar.
Årstiderna som är det yttersta beviset på att tiden går, från kyla till ljus, från ljus till värme. Klockan skulle lika gärna kunna vridas ett år tillbaks i tiden. Och då hade jag vaknat till detta;
Jenny, Jenny – vakna! hörs en försiktig röst, len som siden, men bestämd som sträv sammet.

Förstår
dina tankar! ♥ Jag tänkte på dig, Jenny, när jag såg TV-teamet där jag var idag. Kram Internetmammis
Du har fått en stor gåva!
Du kan formulera vackra tankar till ord! Kramisar! Kurt