Råttor inte bara ohyra…

… utan ett trevligt husdjur också! Hade när dottern var yngre och jag en period var sjuk och tillbringade den mesta tiden vilades i sängen med benen i högläge ett stående erbjudande att ha en sängkamrat i en bur bredvid sängen. Det var ”råttan Lucifer” som till en början hade en avvisande attityd till den då sjuke ”hussen! Men under långa sjuktiden etablerades en ”vänskap” som inte bara bestod av överlämnande av ostbitar eller annat pålägg utan också långa tider med ”kel” och kram. Efter ett tag gjorde vi en liten brygga från buren till sängen så att ”Lucifer” kunde ta sig till mig när han ville och hur ofta. Väl i sängen låg han med förkärlek under den ena armen där det var varmt och skönt.

Lucifer var en tamråtta och ett trevligt husdjur!

Visst är det…

… synd och skam att vi inte kan rädda en av våra stoltheter, SAAB. Inte heller rädda staden med alla innevånare och unga med framtidstro. Många unga människor som byggt hela sitt kommande liv på staden, arbetet och utvecklingen.

 Man blir ledsen!

Samtidigt ser jag ändå Sverige som en segrare i detta giganternas spel som lyckats behålla sitt ego och stolthet . Troratt det nu gäller för oss medborgare att försöka att stötta våra politiker var och en efter sitt tycke och smak för att kunna rädda det unikum som Sverige ändå är med den utveckling och framgång vi haft .

Tycker väl också att ett sådant litet land som Sverige borde nu slå vakt om den andra bilindustrin vi har och värna om dess fortbestånd.

Det klarar väl vi drygt 9 miljoner Svenskar?

Oturen…

… slår till utan någon som helst pardon. Vi kan drabbas oförskylt av allehanda sjukdomar och man kan inte alltid gardera sig. Man blir som vän, anhörig eller vanlig bekant överraskad när människor man tycker om drabbas.

Det enda man hoppas på är att inte man skiljts som ovänner (min avlidne morfars ord) utan vad som än hänt är man vänner.

En av våra vänner på bloggen har hastigt insjuknat men är övertygad om att en människa med de kvaliteterna snart kommer att vara på benen snart igen.

Visst längtar man…

…till våren, sommaren med alla nyutsprungna blommor, växter och blad.

Är själv en ”sommarmänniska” och längtar efter den tiden.

Tycker vintern är en långsam plåga där ytterst lite positivt inträffar men som ändå passerar förbi ganska så fort. Det är slaskigt om fötterna, halt och för det mesta har man något att gnälla över när det gäller halkbekämpningen.

Tacka vet jag våren, sommaren och även hösten med alla prunkande färger, den höga klara luften men först våren som snart är här!

Är lite fundersam…

…över Sveriges agerande. Man lånar ut miljarder till andra länder (Island) men är restriktiv mot det egna landets industrier!

Att se bra ut…

…kan ha många betydelser. Den ena för att attrahera någon eller för att själv kunna blicka framåt, utåt, inåt eller varför inte åt sidan!

När man själv inte vet om man ser dåligt utåt, inåt eller vad det nu var så är det värdefullt då man får gå på kontroll hos ögonläkaren. Visserligen har dottern ondgjort sig över min förmåga att lägga för mycket färgkontrast i bilder som jag redigerar. Har väl stålnackat hävdat min perfekta syn och vidhållit min rätt att ha hur mycket färg eller kontrast jag vill!

Men vid sista besöket hos ögonläkaren sade hon att det var dags att korrigera min syn katarakt (gråstarr) då synen började bli lite skraltig och trodde ett ögonblick att dottern och ögonläkaren kommit överens om detta för att dottern ska få rätt!

Men just gråstarr och operationerna av densamme var 7000 som utfördes 1980, och hur volymerna ökar för varje år fram till 2003 då fler än 80 000 ögon opererades.

Får väl ge mig och erkänna att ålder börjar ta ut sin rätt!

Bara ord

Solen har skinit…

… nästan hela lördagen och tycker väl nästan redan att våren kommit fast det bara är februari. Men det fina i kråksången är att man blir lite gladare och börjar tycka att det mest tråkiga och deprimerande börjar se ljusare ut.

Ser på samtalen och debatterna om kärnvapen där vissa forskare börjar prata om att kraftens spill som tidigare varit framtidens arv och gissel nu kommer att bearbeta sig självt till inget att lämna efter sig.

Att Hemvärnet nu äntligen ska få en meningsfull sysselsättning och dessutom bidra till landets säkerhet på många håll och kanter genom att de nu utökar sin verksamhet och ska ingå i räddningsverksamheten.

Skolan är under utredning och vad som hittills kommit fram så ser de förändringar man skissar på väldigt lovande ut. Dock undrar man stillsamt var föräldrarnas roll tagit vägen i debatten?

Jo Du, nog ser det ljusare ut…

Nu duggar känslorna tätt…

… både de gamla och de nya. Passar ju bra om mina ord föregående dagar då jag berörde rädsla och att vi var lite blasé på nyheter i media.

Gårdagen dvs. fredagen den 13 är ”skrock” och en otursdag. Det finns olika hypoteser mest religiösa om varför just fredagen den 13 är en otursdag. Vidare finns i den nordiska mytologin en berättelse om hur svekets och ondskans gud Loke kom som den trettonde gästen till ett gästabud i Valhall. För att undvika oturen finns en mängd saker man ska undvika eller göra för att åsidosätta oturen, en är att ej gå under stegar.

Idag lördagen den 14 februari är det i Sverige Alla Hjärtans dag men kallas också Valentins dag och är vad man kallar en temadag. Kopplingen till kärlek och romantik kom först till på medeltiden då man försökte para ihop flickor och pojkar, sådant som vi annars brukar göra till pingsten. Har under de senaste åren utvecklats till att ge presenter i form av hjärtan eller andra sockersöta ting.

Kan det bero på rädsla…

 

… att vi lever under en ständig hotbild. Som jag påstod i går så aktar vi oss för att ” ta åt oss” av rubriker som flimrar förbi oss i medias olika kanaler. Polisen som ska vara vår trygghet i samhället är inte längre ensamma? Det vimlar av olika larm, gallergrindar och mängder av olika vaktbolag som ska ge oss trygghet? Söker man på”alarm” på Google så kommer det upp 116 000 sidor. Som alla ska hjälpa till att skydda oss från allt möjligt så vi ska slippa ha rädsla!

De som har minst orsak att ha ”rädsla” eller vara rädda är vi seniorer allt enligt den förträffliga statistiken. De som har störst risk att bli utsatt för våldsbrott är yngre män!

Men vad är det då som gör att flera miljoner Svenskar är oroliga, nervösa och inte känner sig trygga? Vad är vi rädda för/om? Ska jag snart 70 år vara rädd för att bli utsatt för något nesligt brott, ska jag få inbrott och tjyven snor mina bilder arkiverade sedan 60 år, ska datorn gå sönder. Ska jag efter 22 operationer vara rädd för att göra ytterligare ingrepp, eller…

…vad är rädsla?