-
« Hem
Sidor
-
Kategorier
-
Arkiv
Månatliga arkiv: december 2008
…blir man både lite sentimental och glad! Glad och uppsluppen för allt det nya som man egentligen inte vet så mycket om men som man ändå ställer höga förväntningar på.
Man förväntar sig till exempel att ens barn får ett tryggt och bra kommande år, man hopas att den politik som ska forma vårt samhälle ska formas på ett gynnsamt sätt för alla människor och att samhället med dess innevånare inte drabbas av några stora katastrofer
Man blir sentimental över att ett år passerat och att följaktligen också blivit lite äldre, lite erfarnare av livets törnar, av livets skuggsidor och av livets orättvisor och rannsakar ofta sig själv för att man inte förmått mera. Man blir också ledsen över den oro som finns i och mellan många olika länder och dess makthavare.
När man kommit så långt i eftertankens bleka krav kommer man underför med att man kan ju inte sitta och vara deprimerad utan att göra något och det kanske är det som ska till …
…att göra något!
… har vi vänt ryggen nu. Till och med hunden Calling mår dåligt av stulna skinkskivor och får rastas extra. Men ordningen är återställd och hundmaten platsar återigen med god aptit. Vi människor har återgått till frukostens 2 håra knäckebrödsskivor med en kopp av det skånska goda kaffet och kanske ett äpple. Sillen, äggen och skinkan har fått respass och tas inte ens ut från kylen och får väl så snart tid och tillfälle ges passera till kompostsorteringen hur många fattiga barn som än svälter.
Det är klart att vi som många andra har deltagit i frosseriet fast vi inom den lilla familjen lovat att bara handla det som vi verkligen äter men risgrynsgröten som man kan använda till både gröt och risgrynspudding får nog vara kvar. Middagen bestod av mager kyckling och kvällsmaten får nog bestå av knäckebrödsskivorna! Slankmaten har börjat sitt sedvanlig återtåg till vårt hem vilket förmodligen gläder Min vårdcentral!
… börjar lite sakteligt. Sitter och funderar på vad som är viktigt inför det nya året och hittar givetvis massor idéer som skulle platsa i en sådan lista. Men när jag sedan skall gradera önskemålen och försöka få dem i rätt turordning blir det svårigheter.
Hur skall man gradera klimatförbättringar, bra arbetsmarknad eller ett föräldraengagemang för våra barns kommande utbildning för att hänga med i utvecklingen i framtiden? Det var bara några som jag kom på i en hastig överblick och inom mitt intresseområde men hur många fler finns det inte att gradera!
Tror att man har lite att fundera på till det nya året har inträtt!
… var allting mycket bättre. Man visste när på året de nya filmerna kom och spetsade på att se de senaste och nyaste premiärerna på stadens biosalonger. Numera får man vara vaksam hela året då det inte verkar någon ordning alls på premiärerna på filmdukarna. Rean i stadens butiker kommer redan på juldagen och skulle väl kunna komma redan på julafton, fast lite senare efter skinkan, snapsen och sillen så att man var lite köpgalen.
Nu är det vardag igen fast det är lördag vilket ställer till det för alla som vill återgå till lugnet på arbetet och slippa julstressen. Nästa vecka firar vi dessutom Nytt År vilket förr innebar flott middag med vänner och bekanta och roliga hattar som numera är utbytta mot smällare som skrämmer både hunden och katten och vissa av oss äldre.
Jo då allting var mycket bättre förr eller…
… kan vara en dag till att prova alla nya julklappar men det kan också vara den stora bytaredagen då alla missnöjda byter sina julklappar till förfång till alla affärsidkare som vädrat morgonluft i kassorna.
Den nya trenden är annars att lura ner kunderna till affärerna igen och bjuda på REA på varorna som innan jul var värda det fyrfaldiga eller där omkring. Den klurige familjen har kommit på det tricket och ger sina ungar presentkort som dom får på julafton och inte kan handla förrän det är REA i affärerna.
För ganska många år sedan hade jag önskat mig ett par ”slalombyxor” i julklapp då alla andra grabbar hade det. Mamma som var van vid att vända på pengarna hade sytt om ett par gamla uniformsbyxor efter morfar (han var fjärdingsman) i ett fint gammalt tyg. Men just gammalt var väl det rätta ordet för på annandagens premiärtur sprack dom från grenen nertill foten vilket jag inte grät över då jag tyckte dom var fula och omoderna. Om det var deras fel eller mina anlag vet jag inte men någon skidåkare blev jag aldrig!
… är det sista som överger människan sägs det! Varför det är så vet jag inte riktigt men vet i alla fall att människor i alla tider haft ”tron” på något! Har det sedan varit gudar i Asatron eller andra religiösa sekter så har det ändå funnits en tro!
Många besöker kyrkan i dag för att bevittna julottan och få några ord ur det heliga ordet, många besöker det för traditionen och många för den varma gemenskapen i den med ljus upptända kyrkan.
Hur många kristna av världens 2,1 miljarder kristna vet jag inte men det måste ändå finnas en viss anledning till att besöka julottan!
…skulle idag ha fyllt 90 år. Men några år av sjukdomar avslutade hennes liv innan hon uppnått den aktningsvärda åldern!
Tror att hon var ganska nöjd med att ha sett sina barn växt upp, etablerat sig och stadgat sig på olika sätt. Tror inte att hon haft några planer för sina barn utan mera förlitat sig på det hon under livet lärt dem. Men är med facit i handen ändå förvånad över den kvinnosyn hon hade långt före genusventenskapen än var påtänkt och ”jämställdhet” var ett kommunistiskt skällsord hur hon kunde lära oss barn om kvinnans rättigheter men också skyldigheter!
Visst kunde hon vara ett ”rivjärn” och en ”argbigga” för att uppnå sina mål för sig och sin familj. Men hon var inte rädd för att ta i eller för att jobba lite extra för att nå sina mål där just barnen kom i första hand.
Men varför skriver man om detta nu många år efter hennes bortgång? Som så många andra uppskattar jag min mor även och alla de goda råd hon under åren hann med att ge mig.
Ville väl till julen också påminna alla Er som har Era föräldrar i livet att inte glömma bort dem nu ijultider!
… som fått förnyad aktualitet i våra förorter! Ja, främst i förorten Rosengård i Malmö kanske beroende på dess mera kontinentala placering men har själv väntat mig flera uppror av ungdomar genom just kravaller.
Varför det förväntas just i förorterna är att våra politiker tror att man kan ge utfästelser hur som helst utan att vara tvungen att uppfylla dem. Då reagerar ungdomar för dom vågar! Vi lite mer äldre vågar inte då vi är rädda om vårt socialbidrag, sjukpenning eller till och med vårt arbete skulle kunna riskeras om vi blev misstänkta för deltagande i kravaller eller högljudda protester mot politikernas svek!
Exempel på politikernas svek skulle kunna fylla hur många spaltmeter som helst men det känner säkert politikerna själva till.
Vilka det är av alla ej genomförda utfästelser som är värst är givetvis de som syftat till att ge barn och ungdomar meningsfulla aktiviteter, fritidgårdar, föreningslokaler eller andra samlingsplatser för ungdomar! På andra plats kommer nog de åtgärder där man lovat upprustning av parker, torg eller centrumanläggningar som frekventeras av många människor och till sist givetvis standarden på bostäder i alla de förorter är bebodda, har bebotts och ska bebos av människor av skilda bakgrundshistorier, nationalitet och då medföljande kulturer.
I en förort fanns en moderat politiker som på julafton för några år sedan fick låna nyckeln till en av ABF:s fritidslokaler? Han samlade sedan alla de ungdomar som inte firade jul på Svenskt eller kristet sätt för att dessa ungdomar skulle ha någon meningsfull sysselsättning på just julafton.
Sådana politiker, vilken partitillhörighet de en har, skulle finnas för alla förorter i Sverige!
